Dramacon: Skriven av Svetlana Chmakova, det är tre böcker i serien.
Jag har läst alla tre böckerna och äger dem.
Alla böckerna handlar om Christe som åker på ett årligt konvent som hyllar anemi och manga.
I första boken så har Christe aldrig varit på ett sådant konvent tidigare. Hon upplever en extrem kulturkrock. Det känns dock lite bättre när hon träffar den, lite äldre, väldigt ärlige och mystiske Matt. Det ända problemet är att Christe redan har en pojkvänn, Derek, som helt enkelt är helt dum i huvet.
Citat: "Du körde precis mot ett RÖDLJUS!!! Och kan vi åtminstone stanna och peta bort det där liket från den där tvättbjörnen du körde på nyss?" -Christe (i bilen på väg till konventet).
I den andra boken kommer Christe tillbaka till Yattacon-konventet, men denna gång som singel och i sällskap med sin bästa vän, Beth. Beth vill bli tecknare, men hennes mamma tycker att hon ska sattsa på "något seriösare" och skulle aldrig ha låtit Beth åka på konventet om hon vetat exakt vad det var. Båda tjejerna får nya vänner och Christe hittar snart Matt, men det finns ett inte så litet problem: Matt har en flickvän.
Citat: "Tja, jag har ingen extrakostym i fickan, så du får nöja dig med ett "förlåt". Dethär var en ren olycka." -Matt (När han råkat stöta till en costplayer så att denne blivigt nerspild med läsk).
Tredje och sista boken: Christe och Beth är tillbaka på konventet och ska denna gång testa cosplay (klä ut sig som en manga-/anemifigur), det blir mest Christe som gör det efter som att Beths mamma kommer till konventet och får reda på allt. Där blir det givetvis konflikt.
För örvrigt så hitar Christe och Matt varandra igen och äntligen så är båda singel. Det är mer drama omkring Beth som har problem med sin mamma än vad det blir med Christe och Matt.
Citat: "...Är hennes mamma medveten om vad för slags kläder hon har på sig?!!" -Beths mamma (får psykbryt när hon ser en ung kvinnlig costplayer).
Alla tre böckerna är bra. Om jag skulle sätta en särskild genrer på dem så skulle det vara romantisk komedi. De är roliga, romantiska och fulla av överaskningar.
Det roligaste i böckerna är ängel och djävulen som Christe har på sina axlar. Dessa två gnabbas ständigt och fäller roliga komentarer om lite allt möjligt som Christe gör.
Jag har läst alla tre böcerna, jag skrattade mig igenom dem. De är läsvärda. Läs dem, det tycker jag verkligen.
måndag 7 december 2009
fredag 4 december 2009
Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes
Nu har jag sett alla tre filmerna: Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes.
Den första såg jag och Joline när min mor hade lånat mig den filmen, hon tyckte att jag nödvändigt måste se den för att jag lyssnat på alla tre böckerna. Okej... tänkte jag även om jag inte var det minsta intresserad av att se filmen efter som att jag redan visste att skådespelarna bland annat inte stämde ihop med bliden som jag hade i mitt huvud av karaktärerna, men jag såg den än då. Jag har inte mycket att klaga på. Det var inga stora och viktiga saker som de hade ändrat på.
Ett varningens ord för de som inte har läst/lyssnat på böckerna och ännu inte sett filmerna är att det finns scener i alla filmerna som kan vara RIKTIGT obehagliga.
Andra filmen, Flickan som lekte med elden, var jag och Joline iväg och såg på bio. Den var bra. Som med den andra filmen så var det bara små saker som de hade ändrat lite på som inte har någon större betydelse för det stora hela. Lizbeth söker hämnd på sin pappa samtidigt som hon är efterlyst som huvudmisstänkt för mord.
Micke Blomkvist står bakom henne hela världen utan att ha någon verklig kontakt med henne förrän i slutet.
I denna film är det inte några särskilt obehagliga scener, man får förvisso en liten återblick till den tidigare filmen, Män som hatar kvinnor, och bakåt i Lizbeths förflutna, men det är inte så obehagligt.
Och så sista filmen, Luftslottet som sprängdes. Den var väldigt bra, åter igen: det var bara små obetydliga saker som de tagit bort och, visserligen en stor händelse som de dragit ner väldigt mycket på, men jag förstår det efter som att filmen är jord för tv och inte kan vara hur lång som helst.
I den här filmen har Lizbeth hamnat på sjukhus med en kula i skallen. Så snart som hon är tillräckligt frisk så ska hon ställas inför rätta p.g.a. anklagelserna sen den förra filmen och sen även för mordförsök. Skurkarna i filmen försöker få Lizbeth inspärrad på mentalsjukhuset igen, men... Micke Blomkvist försöker självklart hjälpa Lizbeth på alla sätt han kan. Han vill inte bara se rättvisa skipas, Lizbeth är ju också otroligt nog även hans vän. Lizbeth är som i boken helt fantastiskt super cool och är rapp i käften även när hon sitter i rättssalen. Hon svarar gärna på frågor, men inte på påståenden.
Den här filmen är inte läskig alls, spännande, men inte läskig. Så kännsliga personer kan lugnt se den här utan svårigheter.
Alla tre filmerna är i överlag väldigt bra. Jag rekommenderar dock att ni läser/lyssnar på böckerna först innan ni ser filmerna. Då får ni med ALLA smaskiga detaljer och löper då även mindre risk för att bli rädda när ni ser på filmerna. Böckerna är kanon bra och det är synd att Stig Larsson dog. Det var ändå bra att bokserien slutade som den gjorde, men som sagt synd att författaren dog för han kunde ju ha skrivigt fler böcker i samma anda.
Den första såg jag och Joline när min mor hade lånat mig den filmen, hon tyckte att jag nödvändigt måste se den för att jag lyssnat på alla tre böckerna. Okej... tänkte jag även om jag inte var det minsta intresserad av att se filmen efter som att jag redan visste att skådespelarna bland annat inte stämde ihop med bliden som jag hade i mitt huvud av karaktärerna, men jag såg den än då. Jag har inte mycket att klaga på. Det var inga stora och viktiga saker som de hade ändrat på.
Ett varningens ord för de som inte har läst/lyssnat på böckerna och ännu inte sett filmerna är att det finns scener i alla filmerna som kan vara RIKTIGT obehagliga.
Andra filmen, Flickan som lekte med elden, var jag och Joline iväg och såg på bio. Den var bra. Som med den andra filmen så var det bara små saker som de hade ändrat lite på som inte har någon större betydelse för det stora hela. Lizbeth söker hämnd på sin pappa samtidigt som hon är efterlyst som huvudmisstänkt för mord.
Micke Blomkvist står bakom henne hela världen utan att ha någon verklig kontakt med henne förrän i slutet.
I denna film är det inte några särskilt obehagliga scener, man får förvisso en liten återblick till den tidigare filmen, Män som hatar kvinnor, och bakåt i Lizbeths förflutna, men det är inte så obehagligt.
Och så sista filmen, Luftslottet som sprängdes. Den var väldigt bra, åter igen: det var bara små obetydliga saker som de tagit bort och, visserligen en stor händelse som de dragit ner väldigt mycket på, men jag förstår det efter som att filmen är jord för tv och inte kan vara hur lång som helst.
I den här filmen har Lizbeth hamnat på sjukhus med en kula i skallen. Så snart som hon är tillräckligt frisk så ska hon ställas inför rätta p.g.a. anklagelserna sen den förra filmen och sen även för mordförsök. Skurkarna i filmen försöker få Lizbeth inspärrad på mentalsjukhuset igen, men... Micke Blomkvist försöker självklart hjälpa Lizbeth på alla sätt han kan. Han vill inte bara se rättvisa skipas, Lizbeth är ju också otroligt nog även hans vän. Lizbeth är som i boken helt fantastiskt super cool och är rapp i käften även när hon sitter i rättssalen. Hon svarar gärna på frågor, men inte på påståenden.
Den här filmen är inte läskig alls, spännande, men inte läskig. Så kännsliga personer kan lugnt se den här utan svårigheter.
Alla tre filmerna är i överlag väldigt bra. Jag rekommenderar dock att ni läser/lyssnar på böckerna först innan ni ser filmerna. Då får ni med ALLA smaskiga detaljer och löper då även mindre risk för att bli rädda när ni ser på filmerna. Böckerna är kanon bra och det är synd att Stig Larsson dog. Det var ändå bra att bokserien slutade som den gjorde, men som sagt synd att författaren dog för han kunde ju ha skrivigt fler böcker i samma anda.
onsdag 25 november 2009
New moon
Jag var iväg och såg på New moon nu ikväll med Joline. Den var bra. Vem tusan gillar inte vampyrer och varulvar?
Som de flesta vet så är New moon uppföljaren till Twilight.
I den här så dumpar Edward Bella, han gör det mer för att skydda henne än det faktum att han och hans familj måste flytta.
Bella börjar se "i syne", drömmer mardrömmar och mår allmänt piss efter det. Bella börjar umgås med Jacob, men det är något konstigt som håller på att hända med honom.
Den här filmen är bra därför att den verkligen är en fortsättning på den föregående och att det är varulvar med. Jag gillar filmmonster som bits och som har vissa djuriska drag ;)
Jag känner att den här filmen står i lite skarpare kontrast till den förra. Den första handlade mer om otillåten kärlek än det övernaturliga och i första filmen kände i alla fall jag att "Åh, vad Edward är gullig!" nu känns det mer som "Pucko! Att dumpa henne kommer inte att hjälpa nån av er!"
Jag tycker att det är ett lite skumt sett att skydda någon på. Dessutom: Bella vill ju bli vampyr så låt henne bli det då!
Den här filmen var bra, ska läsa boken någon gång... när jag läst klart den första.
Som de flesta vet så är New moon uppföljaren till Twilight.
I den här så dumpar Edward Bella, han gör det mer för att skydda henne än det faktum att han och hans familj måste flytta.
Bella börjar se "i syne", drömmer mardrömmar och mår allmänt piss efter det. Bella börjar umgås med Jacob, men det är något konstigt som håller på att hända med honom.
Den här filmen är bra därför att den verkligen är en fortsättning på den föregående och att det är varulvar med. Jag gillar filmmonster som bits och som har vissa djuriska drag ;)
Jag känner att den här filmen står i lite skarpare kontrast till den förra. Den första handlade mer om otillåten kärlek än det övernaturliga och i första filmen kände i alla fall jag att "Åh, vad Edward är gullig!" nu känns det mer som "Pucko! Att dumpa henne kommer inte att hjälpa nån av er!"
Jag tycker att det är ett lite skumt sett att skydda någon på. Dessutom: Bella vill ju bli vampyr så låt henne bli det då!
Den här filmen var bra, ska läsa boken någon gång... när jag läst klart den första.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)